Belysningsstyrka

Belysningsstyrkan är ett beräknat värde som anger hur ljust ett helt rum eller en viss del av det är. För vissa områden, t.ex. arbetsplatser och produktionsanläggningar, definieras minimikraven för belysningsstyrka i DIN EN 12464-1. Belysningsstyrkan anges i lux (lx) och förkortas med bokstaven E. Den anger det ljusflöde som avges från en ljuskälla till en viss yta.

En lux erhålls när ljusflödet från en lumen belyser exakt en kvadratmeter jämnt. Detta mäts med en luxmeter på horisontella och vertikala ytor.

Totalt sett beskriver belysningsstyrkan dock inte det exakta ljushetsintrycket i ett rum, eftersom detta beror på flera faktorer. Här spelar ytornas och väggarnas reflekterande egenskaper en särskilt viktig roll, eftersom ett vitt rum t.ex. upplevs som mycket ljusare än ett mörkt målat rum med samma belysningsstyrka.

Dessutom är ljusfördelningen från en lampa inte helt jämn, vilket är anledningen till att standarder i allmänhet anger den så kallade genomsnittliga belysningsstyrkan. Denna tar matematiskt hänsyn till oegentligheterna och kan därför användas som standard.

Exempel på detta:

• Solljus: 100.000 lx
• Arbetsplats: 500 lx
• Trafikområde: 100 lx
• Stearinljus (1 m avstånd): 1 lx