Skyddsklass

En armaturs skyddsklass anger vilka skyddsåtgärder som krävs mot elektriska stötar. Dessa måste därför alltid anges på driftutrustningen och får inte förväxlas med IP Skyddsklass mot främmande föremål och vatten. I Tyskland finns det tre olika skyddsklasser, t.ex. har en armatur med skyddsklass II förstärkt och dubbel isolering mellan nätkretsen och utspänningen eller metallhöljet.

Här följer en översikt över alla tre skyddsklasserna:

Skyddsklass I:
Den första skyddsklassen står för skyddsjordning, varvid alla ledande höljesdelar på lampan eller den elektriska apparaten ansluts till det så kallade skyddsledarsystemet i den fasta elinstallationen. Vid felström aktiveras en säkring som gör kretsen strömlös.

Skyddsklass II:
I den andra skyddsklassen finns det en förstärkt eller dubbel isolering mellan nätkretsen och lampans ledande hölje, en så kallad skyddsisolering. Detta innebär att en Belysning skyddas med skyddsklass II även om den vore tillverkad av ett elektriskt ledande material.

Skyddsklass III:
Den tredje skyddsklassen kännetecknas av en så kallad säkerhet extra låg spänning varvid de enheter som är märkta med denna symbol har en spänning av högst 50 volt Växelström eller 120 volt likström. Precis som i skyddsklass II krävs förstärkt eller dubbel isolering mellan nätkretsen och utspänningen. Dessutom kräver dessa lampor en säkerhetstransformator enligt DIN EN 61558-2-6, som endast kan undvaras när det gäller extra låg säkerhetsspänning från batterier eller ackumulatorer.